Temperaturförändringar kan bero på olika saker
Fibromyalgi och ME är bland annat så kallade multisystemsjukdomar.
Exempel på symtom som kan komma från organsystemen kan vara temperaturförändringar och många av oss drabbas av låggradig feber, temperaturer som går upp och ner, frossa och svettningar.
Ofta uppträder detta tillsammans med en rad andra besvär.
Det kan kännas obehagligt och rent av skrämmande men det kan exempelvis vara kroppens sätt att säga till oss att varva ner om vi går över våra aktivitetsgränser.
Eller att vi har en pågående infektion i kroppen som immunförsvaret skyddar oss mot.
Det kan även vara vårt försvarssystem som reagerar i nervsystemet eller hormonell förändring av något slag.
Självklart bör nya symtom alltid utredas med blodanalys och det bör även uteslutas att dessa kommer från läkemedelsbiverkningar eller andra diagnoser.
Om inget av detta är anledningen till temperaturförändringarna så kan symtomen vara reaktioner från organsystemen och bero på FM eller ME.
När man drabbas av sjukdom som påverkar kropp och sinne med otaliga symtom så är det inte ovanligt att kroppstemperaturen går upp och ner som en jojo.
Immunsystemet kan exempelvis reagera på aktiviteter som om dessa vore sjukdom och när du blir varm görs kopplingen att du har feber och ska kylas ner.
För mig känns det i varje fall precis så.
Minsta aktivitet orsakar temperaturfall och jag blir liksom underkyld inombords. Det känns som om kroppens organ börjar stänga av och det är inte ovanligt att temperaturen rasar ner kring 35 för att en stund senare plötsligt ligga över 38.
Jag känner mig i stort sett alltid febrig i samband med ansträngning eller vid utmattning och när jag hamnar i PEM har jag inget annat val än att vila för att inte försämras ytterligare.
Jag känner mig nästan allergisk mot livet i perioder och samtidigt reagerar nervsystemet på fara. Vid pågående smärta och sjukdom är nämligen vår så kallade kamp- & flykt respons i ständig beredskap.
I perioder hamnar jag i PEM för nästan ingenting och påminner mig själv att ALLA aktiviteter räknas när man ser till pacing och att hitta sitt egna aktivitetsfönster.
När kroppens organsystem påverkas i varierande utsträckning kan dessa ge alla möjliga symtom där temperaturförändringar är ett av många besvär.
Det förekommer samspel mellan nervsystem, immunsystem och andra organsystem.
Har man uteslutit biverkan från mediciner och inte hittat någon förklaring genom blodanalys eller andra undersökningar kan det finnas flera anledningar till att kroppstemperaturen pendlar.
Detta är några exempel på vad som kan orsaka temperaturförändringar i samband med FIBROMYALGI och ME.
- Utmattning, stress, oro, ångest, smärta.
- Pågående skada, hot, fara, chock eller trauma.
- PEM eller ansträngningsutlöst försämring med besvär från bland annat immunsystemet och nervsystemet.
- Hormonsystemet är i obalans under menscykel, klimakteriet, menopaus eller annat.
- Sköldkörtelsjukdom eller annan sjukdom.
- Pågående virus eller bakteriell infektion.
- Reaktioner från cirkulationssystemet på grund av under- eller överstimulans.
- Autoimmun sjukdom eller ett immunsystem i obalans.
- Immunförsvaret skyddar kroppen mot sjukdomar och ger inte bara symtom i immunsystemet. Stora delar av immunförsvaret sitter bland annat i lymfsystemet och magen. Immunsystemets celler finns överallt i kroppen, i blodet, benmärgen, direkt under huden och i alla organ.
- Reaktioner från nervsystemet eller kamp- & flykt responsen kan orsaka många besvär.
Det finns olika skäl till att kroppens temperatur åker upp och ner.
Med tanke på vilket inre kaos som råder vid FM och ME är det kanske inte så konstigt.
Ibland upplever vi att kamp- och flykt responsen i nervsystemet reagerar med kraftiga symtom i kropp och sinne. Oavsett om vi är medvetna om det eller ej så larmas hjärnan om fara via sinnena och hjärnans larmsignaler når ut i hela kroppen.
Detta kan bero på något man lägger märke till – exempelvis ett högt ljud som skrämmer oss eller annan fara men det kan lika gärna vara omedvetet.
Det kan bero på posttraumatisk stress eller ångest som triggas av ljud, ljus, dofter eller känslor. Och reaktionen kan utlösas av något som påminner om tidigare trauma eller annan hotfull händelse.
När nervsystemets signaler blivit som ett brandlarm som inte går att stänga av så triggas även vårt försvarssystem – vilket är just vad kamp- och flykt responsen egentligen är.
Detta sker i kamp- och flykt systemet vid upplevd fara
Hjärnan reagerar på signaler innan du ens själv hunnit bli medveten om den så kallade faran. Pulsen ökar som vid hård fysisk aktivitet. Händerna svettas för att vi ska kunna ta oss ur ett hotfullt grepp. Du kan känna dig kissnödig och illamående eftersom hjärnan vill tömma blåsa och tarm för att vi ska kunna springa snabbare.
När vi uppmärksammar den höjda pulsen kan det kännas som om hjärtat slår för fort och trycket vi upplever kan skapa rädsla. Plötsligt upplever vi en känsla av fara som egentligen är en skyddsmekanism men när det känns tungt över bröstkorgen blir vi rädda och kippar gärna efter mer luft istället för att lugna andningen.
Det är ju en naturlig reaktion att dra in mer och mer lyft när det känns som att vi inte kan andas men vi bör egentligen göra tvärtom, eftersom att hyperventilera kan leda till att vi hamnar i kramptillstånd eller förlorar medvetandet. Dessutom ökar symtomen, som vi inte vill ha från första början, i styrka.
Hur avvärjer vi reaktionen när vi inte befinner oss i direkt fara?
Var medveten om att du får luft och att det inte finns någon egentlig fara.
Håll andan en stund och balansera andningen.
Med lugna andetag i jämn takt och med paus mellan in- och utandning kan vi balansera syresättningen. Det är först när vi får kontroll över andningen igen som de kroppsliga reaktionerna lugnar sig.
För mig fungerar det att även vara medveten om mina fötter. Jag fokuserar på att känna dem och beskriva dem i tankarna för att avvärja signalerna tills reaktionen klingar av.
Efteråt kan vi vara utmattade och drabbas av frossa – som om vi hamnar i chock eller som att kroppen överkompenserar den föregående höjda temperaturen med svettningar.
Vid exempelvis FM och ME är kropp och sinne under konstant belägring och många vittnar om ångestreaktioner och varierande kroppstemperaturer av olika skäl.
Flyktsystemet kan triggas omedvetet och det kan aktiveras av förstärkta smärtimpulser som löper amok i nervsystemet, PEM och mycket annat.
Brandlarmet i nervsystemet går inte att stänga av och massreaktioner följer. Flera av kroppens system påverkas och allting hänger ju liksom samman så när ett system påverkas är det inte ovanligt att fler påverkas.
Ett tydligt exempel är nervsystemets försvarssystem och mage/tarm.
Många av de symtom vi upplever kan lindras genom att syresätta organsystemen så glöm inte andningen och ha i åtanke – vi måste andas för att leva men om vi stress-andas eller andas in för mycket kan det leda till att vi hyperventilerar och då kan vi rent av svimma.
Nedan följer några strategier som lugnar kropp och sinne vid temperaturförändringar och andra kroppsliga besvär från organsystemen.
- Andningsövning: Prova att andas in genom näsan under fyra sekunder och andas ut genom munnen under sex sekunder. Gör gärna andningen under tjugo minuter, morgon och kväll. Detta kan göra underverk för kropp och sinne. Andningen är grundläggande för att leva och vara i balans. Att lära sig andas för att lugna nervsystemet påverkar kropp och sinne positivt. Andning och avslappning kan minska spänningar och rent av lindra ångest, stress, smärta, fatigue och andra besvär.
- Pacing: Varva alla aktiviteter med vila för att inte hamna i PEM.
- Vila om reaktionen är aktivitetsutlöst annars kan man få igång blodcirkulation och flödet i nerv- och lymfsystemet med änglavingar, tai chi, qigong eller liknande.
- Änglavingar med djupandning gör du såhär: Låt armarna hänga längs med kroppen, andas in och fyll magen med luft, sträck sakta upp armarna ovanför huvudet och låt handflatorna mötas. Håll andan ett par sekunder med armarna uppsträckta. Andas långsamt ut luft genom magen och använd bäckenbotten. Sänk samtidigt armarna och stanna till med händerna framför ansiktet.
- Kost och näring påverkar också. Själv reglerar jag temperaturen med aminosyran tyrosin som stöttar sköldkörtelns hormonproduktion. Jag tar den på fastande mage under morgonen och det har verkligen lindrat mina temperaturfall. Jag äter även kost baserat på FODMAP och har uteslutit bland annat gluten och laktos vilket minskar besvär från magen som också kan ge temperaturförändringar när det gäller.
- Att använda lager av lösa och lätta kläder för att minska smärta från tyngd eller tryck kan minska olika besvär och underlättar att reglera temperaturen.
- Sängkläder i bambu är mjuka mot huden och håret, de är lätta och luftiga, de andas bättre, är allergivänliga och dessutom är det lättare att byta position med ett mer följsamt tyg.
- Värme eller kyla kan behövas inifrån såväl som utifrån. Att öka eller sänka yttertemperaturen är en första åtgärd men det finns annat vi kan göra. Värme kan komma från en stund i solen (om man tål det), en kopp te, värmemadrass, att elda eller tända levande ljus. Exempel på kylterapi kan vara: Utöver djupandning och lösa kläder med lager som går att reglera så hjälper avslappning och vila, att äta eller dricka något kallt, att badda pannan med en fuktig kall handduk eller att använda ispåse innanför kläderna.
Det är ju individuellt med vad som hjälper oss att balansera reaktionerna i våra kroppar och knoppar eftersom vi är olika och drabbas olika.
Hoppas i varje fall att dessa små råd kan vara till hjälp för någon mer än mig själv.
Hör gärna av dig om du själv har egna tips.
Porslinspetra vänder sig till drabbade, anhöriga och profession.
Innehållet uppdateras på anhörigas egentid och utifrån mina egna kraftigt begränsade aktivitetsresurser.