Vägen till diagnos

Utredning & diagnos sker mestadels på smärtklinik via remiss från primärvården. Det går även att skriva egen vårdbegäran. Särskilda diagnos-kriterier föreligger och utredningen är aktuell först efter att man uteslutit andra diagnoser genom blodanalys, dialog och undersökning.
En utredning görs av smärtläkare, psykolog och fysioterapeut. Komplett sjukdomsbild och smärtanalys ligger till grund för råd kring läkemedel och strategier samt eventuell rehabilitering.

Symtombild

Lista alla dina symtom, när dessa debuterade samt hur dessa har utvecklats. Ange vad som hjälper och vad som förvärrar (arbete, aktiviteter, medicinering, egenvård, psykoterapi och så vidare.) Fibromyalgi kan debutera i samband med exempelvis virus, skada/trauma som leder till smärta i minst tre månader. Själv talar jag om att göra en tidslinje för att lättare se hela bilden och fördjupar mig mer kring detta i kommande bok. Det är viktigt att se till helheten samt att ta hänsyn till vilka organsystem som är påverkade och vilka parallella diagnoser som förekommer utöver nivå av smärta, fatigue, fysisk och kognitiv funktion samt aktivitetsförmåga. Lyckas man behandla ett system så kan även resten påverkas positivt. Lyckas man behandla ett system så kan även resten påverkas positivt.

Triggerpunkter

Vid diagnosen fibromyalgi utgår man från att smärtan är mest central och minst elva av arton triggerpunkter ska vara påverkade. Se bild ovan.
Utöver smärtan är de mest uttalade symtomen fatigue, försämring vid aktivitet, sjukdomskänsla, sömnstörningar, mag- och tarmproblem, överkänsliga sinnen. 
Det förekommer ofta funktionsbegränsningar i rörelseapparaten och kognitiva störningar.
Vid diagnosen ME/CFS är aktivitets-utlöst försämring/fatigue mest centralt.
Diagnoserna kan vara några av de mest funktionsnedsättande. De har många likheter och drabbar i varierande utsträckning – från lindrig till mycket svår. Det är inte ovanligt med båda diagnoser och i kölvattnet av pandemin så har fallen ökat.

Smärtanalys

Utöver olika skalor så använder man sig även av smärtbild för att uppskatta vilken typ av smärta patienten lider av. Genom att illustrera smärtan blir det lättare att förstå och behandla på ett korrekt och så effektivt sätt som möjligt. Eftersom smärta är subjektiv och inte går att mäta använder man sig inom vården även av olika skalor för att uppskatta smärtan hos en patient. Dessa graderar smärtan från noll (ingen smärta) till 10 (värsta tänkbara smärta). 
En komplett smärtanalys bör innehålla typer av smärta, nivåer av smärta samt berörda triggerpunkter och ligger till grund för behandlingar, rehabilitering, aktivitetsbalans och egenvård.

Rita på skissen var du har smärta och hur smärtan känns. 

Använd gärna symbolerna nedan.